Fysiska samt farmakologiska effekter bruten marijuana

Inledning:

Cannabis är ej enkom den mest missbrukade olagliga drogen inom USA (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010), det är faktiskt den mest missbrukade illegala drogen i världen (UNODC, 2010). I USA är det En schema-I-ämne, vilket betyder att det juridiskt sett ej anses äga en medicinsk nytta och det är Jätte- beroendeframkallande (US DEA, 2010). Doweiko (2009) förklarar att varenda cannabis inte inneha missbrukspotential. Han föreslår ty hane anvankor saken där vanliga terminologin marijuana när herre hänvisar åt cannabis tillsammans missbrukspotential. För tydlighetens skull används denna terminologi även i denna artikel.

Idag är marijuana inom framkant utav internationella kontroverser som diskuterar lämpligheten från dess utbredda illegala ställning. I flertal unionsstater äger det blivit legaliserat stäv medicinska ändamål. Denna trend är berömd såsom "medicinsk marijuana" och applåderas forte från förespråkarna Medan som saken där avskys hårt bruten motståndarna (Dubner, 2007; Nakay, 2007; Van Tuyl, 2007). Det är inom det här sammanhang såsom det beslutades att välja ämnet förut dom fysiska samt farmakologiska effekterna av marijuana som fäste stäv denna forskningsartikel.

Vad är marijuana?
Marijuana är en växt såsom mer korrekt kallas cannabis sativa. Såsom nämnts inneha somliga cannabis sativa-växter inte missbrukspotential och kallas hampa. Hampa används flitigt förut skilda fiberprodukter Medräknat tidningar och konstnärsduk. Cannabis sativa tillsammans missbrukspotential är hur sa vi kallar marijuana (Doweiko, 2009). Det är fängslande att märka att även Ifall det äger studerats i flera år, finns det Jätte- såsom forskarna även fortsättningsvis icke känner till om marijuana. Neurovetenskapsmän och biologer vet vilka effekterna från marijuana är skada dom begriper även fortsättningsvis inte alldeles varför (Hazelden, 2005).

Deweiko (2009), Gold, Frost-Pineda samt Jacobs (2004) kungenpekar att itu ungefär fyrahundra kända kemikalier såsom finns i cannabisplantorna känner forskare åt över sextio såsom tros ha psykoaktiva effekter på den mänskliga hjärnan. Den mest välkända och potenta utav dessa är ∆-9-tetrahydrocannabinol, alternativt THC. Liksom Hazelden (2005), säger Deweiko att även om vi känner till flera bruten de neurofysiska effekterna från THC, är anledningarna mot att THC producerar dessa effekter oklara.

Neurobiologi:
Såsom En psykoaktivt ämne kungenverkar THC med detsamma det centrala nervsystemet (CNS). Det påverkar ett stort antal neurotransmittorer och katalyserar även annan biokemisk och enzymatisk aktivitet. CNS stimuleras när THC aktiverar specifika neuroreceptorer i hjärnan, vilket orsakar de olika fysiska och känslomässiga reaktionerna som kommer att förklaras mer specifikt längre fram. De enda ämnen som kan aktivera signalsubstanser är ämnen som efterliknar kemikalier som hjärnan producerar naturligt. Det faktum att THC stimulerar hjärnans funktion lär forskarna att hjärnan har naturliga cannabinoidreceptorer. Det är fortfarande oklart varför människor äger naturliga cannabinoidreceptorer samt hurdan dom funkar (Hazelden, 2005; Martin, 2004).

Det kanhända största mysteriet utav alltsammans är förhållandet emellan THC samt signalsubstansen serotonin. Serotoninreceptorer är bland dom mest stimulerade itu allihopa psykoaktiva droger, ändock mest specifikt alkohol samt nikotin. Independent itu marijuanas omständighet till kemikalien, är serotonin redan lite Främstådd såsom neurokemiskt samt dess förmodade neurovetenskapliga flygplansrullning pro roll och avsikt är ännu mestadels hypotetiska (Schuckit & Tapert, 2004). Baksida av underben neuroforskare absolut har funnit är att marijuanarökare har mycket hseende organ planer itu serotoninaktivitet (Hazelden, 2005). Jag skulle anta att det kan vara det här omständighet emellan THC och serotonin som förklarar "marijuanaunderhållsprogrammet" av att uppnå avhållsamhet av alkohol samt tillåter marijuanarökare att undvika smärtsamma abstinenssymptom och undvika sug efter alkohol. Effektiviteten utav "marijuanaunderhåll" därför att bidra alkoholavhållsamhet är ej vetenskaplig men är ett sak som själv själv inneha sett med många klienter.

Medryckande tillräcklig härmar marijuana så massa neurologiska reaktioner bruten andra droger att det är extremt svårt att klassificera inom ett specifik klass. Forskare kommer att stationera saken där i någon utav dessa kategorier: psykedelisk; hallucinogen; alternativt serotoninhämmare. Det har egenskaper såsom efterliknar Snarlika kemiska reaktioner såsom opioider. Andra kemiska reaktioner efterliknar stimulantia (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004). Hazelden (2005) klassificerar marijuana i sin egen specialklass - cannabinoider. Anledningen åt denna förvirring är komplexiteten hos de massor psykoaktiva egenskaperna som finns i marijuana, bådom kända samt javisstända. Någon färsk klient såsom mig såg kunde inte återhämta sig av de visuella förvrängningar han drabbades bruten såsom En konklusion utav genomgripande psykedelisk nyttjande så länge han ännu rökte marijuana. Det här verkade bestå ett utslag från de psykedeliska egenskaper såsom finns i aktiv cannabis (Ashton, 2001). Även om den ej varenda Till fyllest hållfast för att skapa dessa synförvrängningar på personligt hand, vart marijuana Nog bärkraftig därför att hindra hjärnan från att läka samt återhämta sig.

Känslor:
Cannibinoidreceptorer finns i läka hjärnan, vilket gällandeverkar någon kvantitet olika funktioner. Det viktigaste på det känslomässiga planet är stimuleringen från hjärnans nucleus accumbens som förvränger hjärnans naturliga belöningscentra. Någon annan är amygdala som styr ens känslor samt rädslor (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Mig äger observerat att de tunga marijuanarökare såsom jag arbetar tillsammans personligen verkar separera ett kollektiv sak att bruka drogen för att behandla sin ilska. Denna observation har bevisat baserade konsekvenser samt är grunden för mycket vetenskaplig forskning. Forskning inneha faktiskt funnit att sambandet emellan marijuana och att bruka ilska är kliniskt signifikant (Eftekhari, Turner, & Larimer, 2004). Ilska är en försvarsmekanism såsom används för att Freda mot känslomässiga konsekvenser av motgångar såsom drivs från rädsla (Cramer, 1998). Såsom sagt är rädsla ett primbefinner sig funktion såsom kontrolleras bruten amygdala såsom stimuleras kraftigt av marijuanaanvändning (Adolphs, Trane, Damasio, & Damaslio, 1995; Van Tuyl, 2007).

Neurofysiska effekter itu THC:
Neurologiska meddelanden mellan sändare och receptorer styr icke enkom känslor och psykologisk funktion. Det är också hurdan kroppen kontrollerar både viljemässig samt icke-avsiktlig funktion. Lillhjärnan och dom basala ganglierna styr all kroppslig rörelse samt koordination. Dessa är Dumburkå utav de mest stimulerade områdena inom hjärnan som utlöträffa utav marijuana. Detta förklarar marijuanas fysiologiska återverkning som orsakar proändrat blodtryck (Van Tuyl, 2007) samt någon försvagning från musklerna (Doweiko, 2009). THC villigverkar i förlidenändan all neuromotorisk aktivitet inom en mån (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Ett fängslande företeelse som mig äger sett hos ganska allihopa klienter såsom identifierar marijuana som sin favoritdrog är användningen itu marijuanarökning innan de äter. Det här förklaras från effekterna utav marijuana på "CB-1"-receptorn. CB-1-receptorerna i hjärnan finns Kopiöst i det limbiska systemet, eller nucleolus accumbens, såsom styr belöningsvägarna (Martin, 2004). Dessa belöningsvägar är det såsom villigverkar aptiten och matvanorna såsom någon fraktion kroppens naturliga överlevnadsinstinkt, vilket gör att vi blir sugna på att ägripa mat och belönar oss tillsammans dopamin nbefinner sig vi äntligen gör det (Hazeldon, 2005). Martin (2004) utför det här anknytning och kungenpekar att unikt förut marijuanaanvändare är stimuleringen bruten CB-1-receptorn såsom med detsamma utlöser aptiten.

Hur sa är ljudlig betyg och lågt omdöme?
Ett rådande klient till jag förklarar hurdan han ursprung rökte opp till femton joints från "låggradig" marijuana dagligen skada så ringaningom bytte till "höggradig" nbefinner sig den låga graden började Lotsa sig finnas till ineffektiv. I fullbordandeändan blev femton joints itu högklassig marijuana ineffektiva stäv honom också. Han lyckades ofta inte få sin "high" från det heller. Alltsammans denna process inträffade inom fem år efter kundens etta kunskap utav marijuana någonsin. Vad är Bunt- och låggradig marijuana, samt hurså skulle marijuana begynna torska sina effekter efter ett grepp?

Kraften hos marijuana mäts itu THC-innehållet inom det. När marknaden på gatan blir mer konkurrenskraftig blir kraften på gatan renare. Det här äger orsakat någon tendens inom ständigt stigande bekräfta som svarar kontra efterfrågan. Ett genomsnittlig joint itu marijuana såsom röks idag äger likvärdig THC-intensitet som tio genomsnittliga joints från marijuana såsom röktes nedanför 1960-talet (Hazelden, 2005).

THC-planerna beror huvudsak på vilken fraktion cannabisbladet såsom används stäv produktion. Cannabisknoppar kan till exempel befinna mellan Tv-apparatå åt nio lommanger mer potenta än uppbokat utvecklade sida. Hascholja, en form av marijuana som utvecklats genom destillering av cannabisharts, kan ge högre nivåer av THC än mot samt tillsammans högkvalitativa knoppar (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Tolerans:
Behovet itu att öka mängden marijuana herre röker, alternativt behovet från att intensifiera från låggradig mot höggradig är kliniskt känt som tolerans. Hjärnan är effektiv. Därför den inser att neuroreceptorer stimuleras inte med att neurotransmittorerna sankor ut dessa kemiska signaler, sänker hjärnan sin kemiska Framställning så att dom totala graderna är Retur mot det normala. Rökaren kommer ej att beröra det höga längre eftersom hans hjärna nu "tolererar" dom högre halterna bruten kemikalier och han eller hon känner sig normal återigen. Rökaren höjer omedelbart dosen därför att få den gamla höga ryggen samt cykeln fortsätter. Rökaren kan tycka att det är effektivt En stund att omväxla opp inom omdöme. Så litenningom kan hjärnan Avgå alstra kemikalien absolut och hållet, fullständigt pundare på att saken där syntetiska versionen intas (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Hazelden,

Hurså görs det inte ett dyft uttag?
Baksidan itu toleransprocessen är berömd som "avhängig". Alldenstund kroppen slutar producera tryta egna naturliga kemikalier, behovanför saken där omedelbart marijuanaanvändaren fortskrida reskalera för att kunna fortsätta att fungera inte med avbrott. Kroppen beordrar genast intag bruten THC vilket åstadkommer det Ytterst svårt att Avsluta. Studier visar faktiskt att marijuanaberoende är ännu mer kraftfullt än åt synes hårdare droger såsom kokain (Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004).

Med att sluta med andra droger som stimulantia, opioider eller alkohol reagerar kroppen på negativa samt Emellanåt seriöst farliga sätt. Det här beror på saken där plötsliga bristen på kemisk input som är förenad mot det faktum att hjärnan har stoppat sin egen naturliga neurotransmission av dessa kemikalier förut länge därefter. Det här är fenomenet tillbakadragande (Haney, 2004; Hazelden, 2005; Jaffe & Jaffe, 2004; Tabakoff & Hoffman, 2004).

Även Försåvitt forskning har visat att jämförbara abstinensreaktioner är marijuanaanvändare såsom inom alkohol eller andra droger (Ashton, 2001), va mig har sett otaliga knallanger inom min personliga interaktion tillsammans klienter är den uppenbara bristen på abstinens som dom flesta marijuanaanvändare upplever. Så klart upplever dom cravings, skada dom rapporterar icke att de äger dito neurofysiska abstinensreaktion som dom andra droganvändarna har. Somliga marijuanarökare använder det här som sitt sista bevis på att marijuana "inte är någon drog" och att dom På grund av ej borde underkastas likadan behandling samt strävan efter återhämtning som andra drog- eller alkoholmissbrukare.

Verkligheten är att den mot synes avsaknad bruten akut abstinens är någon alster utav det unika inom hur kroppen lagrar THC. Samtidigt alkohol och andra droger är klocka en persons ordna inom ett åt fem dagar (Schuckit & Tapert, 2004), kan THC gripa upp mot trettio dagar tills det är absolut utstött av kroppen (Doweiko, 2009). När THC intas itu rökaren distribueras det initialt Innerligt kvickt igenom hjärtat, lungorna samt hjärnan (Ashton, 2001). THC omvandlas fast än så litenningom till protein samt lagras i kroppsfett samt muskler. Denna andra bearbetning för lagring i kroppsfettreserven är någon Innerligt långsammare operation. När användaren börjar avhålla sig börjar fettlagrad THC sin långsamma frisättning Återkomst till blodomloppet. Även om hastigheten pro återinträde i kroppens ordna är förut långsam därför att bidra märklig psykoaktiva effekter, det kommer att hjälpa saken där innan detta rökaren igenom abstinensprocessen på ett mer hanterbart samt smärtfritt fason. Ju mer herre röker desto mer lagrar man. Ju mer kroppsmassa rökaren inneha, desto mer THC kan också lagras (Doweiko, 2009). Hos mycket stora klienter inneha själv alltså sett att det tar upp mot trettio dagar före urinscreeningar visar en rensad THC-nivå.

Likartad THC:s långsamma avsmalnande såsom rengöring är den långsamma hastigheten förut initialt insättande utav psykoaktiv respons. Klienter rapporterar att de ej tillåts Bunt rökning marijuana live - det tar tidrymd förut deras lekamen att vänja sig vid det innan dom känner saken där hseende organ. Det här förklaras utav den långsamma absorptionen från THC inom fettvävnad såsom når maximala koncentrationer på 4-5 dagar. När THC börjar dumpa sävlig ut i blodomloppet, kommer det fysiologiska svaret att öka flinkt tillsammans var ny rökning från marijuana, vilket resulterar inom en färsk Påtänd. Nbefinner sig användaren upprepar denna bearbetning samt hseende organ nivåer bruten THC ackumuleras inom kroppen samt fortsätter att nå hjärnan, distribueras THC slutligen åt de neokortikala, limbiska, sensoriska och motoriska områdena såsom beskrivits förra (Ashton, 2001).

Fysiologi:
Marijuanas neurologi samt neurofysiologi har beskrivits hittills. Det finns flertal fysiska komponenter inom marijuanarökning också. National Institute on Drug Abuse (2010) rapporterar att marijuanarökare kan äga många från likadan luftvägsproblem såsom tobaksrökare inklusive daglig hosta, slemproduktion, mer frekvent akut bröstsjukdom och ett ökad hot stäv lunginfektioner. Dom citerar forskning som visar bevis på att kroniska marijuanarökare, som inte röker tobak, inneha Ytterligare hälsoproblem än icke-rökare eftersom luftvägssjukdomar.

Saken där definitiva forskningen som dokumenterar de betydande negativa biofysiska hälsoeffekterna från marijuana är ej avgörande. Vi känner till att marijuanarök består av femtio åt sjuttio procent mer cancerframkallande kolväten än baksida av underben tobaksrök utför (Ashton, 2001; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; NIDA, 2010). Även Försåvitt säker forskning visar att marijuanarökare visar oreglerad ökning av epitelceller i sin lungvävnad, vilket kan leda till cancer, inneha andra studier ej visat märklig positiva relation alls emellan marijuanaanvändning samt cancer inom lungorna, övre luftvägarna alternativt övre matsmältningsorganen (NIDA, 2010) ). Det antagligen mest ögonöppnande faktum bruten allting är att all experter är överens Försåvitt att det historiskt sett ännu ej inneha existerar En enda dokumenterat dödsfall som rapporterats enbart som ett konklusion bruten marijuanarökning (Doweiko, 2009; Gold, Frost-Pineda, & Jacobs, 2004; Nakaya, 2007;

Farmakologi - "medicinsk marijuana":
Detta sista faktum rörande de till synes mindre skadliga effekterna av marijuanarökning även i jämförelse med lagliga Mephedrone (4-MMC) till salu online droger som alkohol och nikotin är oftast det allra första som citeras bruten förespråkare förut legalisering bruten marijuana förut dess positiva medicinska fördelar (Dubner, 2007) ; Nakaya, 2007; Van Tuyl, 2007). Nakaya (2007) pekar på dom till synes positiva effekterna utav marijuana på alzheimer, cancer, multipel skleros, glaukom och AIDS. Även Ifall dom icke är vetenskapliga, citeras personliga erfarenheter utav positiv lindring av drabbade av kroniska sjukdomar som fördelar som påstås uppväga dom negativa effekterna.

Van Tuyl (2007) uppge att "uppemot samtliga droger - Medräknat dom som är lagliga - utgör större hot mot individens hälsa och/eller samhället än va marijuana åstadkommer." Hon stå sig tillsammans Försåvitt att legalisering från rökning från marijuana ej skulle motivera de positiva effekterna, men menar ändå att riskerna förknippade tillsammans rökning kan "lindras via alternativa administreringsvägar, som proångning" (sid. 22-23). Argumenten pekar på kliniskt mer riskfyllda läkemedel såsom opioider, bensodiazepiner och amfetaminer som administreras på recept på daglig basis. Dessa läkemedel, som Vicodine, Xanex alternativt Ritalin, är internationellt acceptabla nbefinner sig dom anses "medicinskt nödvändiga".

Slutsats/reflektion:
Även Ifall själv ej är maklig med att bedöma in kontroversen om legalisering utav marijuana, inom slutsatsen itu det här forskningsdokument finns det tydliga konsekvenser förut mig som utövare. Alkohol är också någotsånär lagligt, liksom nikotin, ändock pro missbruksrådgivaren är det betydelsefullt att fortgå bibehålla En direktiv Försåvitt dom biopsykosociala övervägandena nbefinner sig det innefatta missbruk från något ämne. På grund av den stora bristen på empirisk vetskap Ifall de neurobiologiska egenskaperna förknippade med precist hjärnfunktion, kommer En avgörande skärpa forward Framföra sig befinna att greppa kontroll på banbrytande upptäckter inom neurovetenskapen om THC samt andra cannabanoider. Upptäckten itu särskild innebörd för rådande praxis är patologin pro marijuanas kärleksförbindelse till känslomässig självmedicinering, tolerans samt före allting abstinensprocessen.